Blomsholms historia

Historien om den gamla skolan som blev en friluftsgård.

I slutet av 1800-talet var trakten kring Härsjöarna betydligt mer tätbefolkade än vad fallet är idag och skolbarnen hade ofta lång väg till skolan. År 1898 hyrdes en lokal i Pershallen, som inrättades till skola och den fick tjänstgöra till 1912, då den nya skolbyggnaden vid Blomsholm uppfördes.
På platsen för den nuvarande byggnaden har tydligen tidigare legat ett bostadshus. Man kan i församlingsboken för åren 1899-1910, som är den äldsta församlingsbok som finns på Lerums pastorsexpedition, utläsa att då beboddes fastigheten av Johan Nicklasson och hans hustru Anna Betty Andersdotter och deras tre barn. Familjen flyttade 1906 till Svederna.

När den nya skolbyggnaden uppfördes fick den i huvudsak den utformningen den har ännu idag, d.v.s. med en skolsal och en liten lägenhet på ett rum och kök, båda lokaliteterna med ingång via ett gemensamt kapprum. Skolformen på Blomsholm var s.k. ”mindre folkskola” och alla sex klasserna läste samtidigt i ett gemensamt klassrum. Utrustningen i skolan var synnerligen sparsam. Eleverna satt på långbänkar, varav en del fortfarande finns kvar. Lärarinnan tronade på en hög kateder vid ena kortväggen, där lagningarna fortfarande syns i golvbräderna och den stora kaminen på ena långväggen tog ganska stor plats. Eleverna fick själva ombesörja vedhuggning och eldning. I skolstyrelsens protokoll för januari 1932 konstateras att vissa reparationsarbeten nu är alldeles nödvändiga att få utförda och i november samma år att vissa förnödenheter måste anskaffas till skolan exempelvis ”ett par lämpliga fotogenlampor att hänga i taket, en plåtskärm till kaminen, samt en karthängare. Dessutom skulle svarta tavlan bestrykas med mattlack ” inte alltför stora investeringar kan man tycka.
Men redan i december detta år beslutar man undersöka möjligheterna att förse Blomsholm med elektriskt ljus. I juni påföljande år beslöt man att ”företaga erforderlig utredning angående tvättstuga och hemlighus”. Redan i augusti samma år beslöt man att under 1934 skulle en utbyggnad uppföras. Det är vår nuvarande vedbod, samt det de inte alltför inbjudande utedassen som vi länge hade där. Den i detta sammanhang beslutade tvättstugan slopades dock och man beslöt istället att lämna en ersättning till lärarinnan för ”bristande bostad” på 100 kronor per år. I september framgår det av protokollet att man inte lyckats få något anbud på den elektriska installationen, varför man införskaffar de sedan länge beslutade fotogenlamporna. Det blev onekligen billigare så. Elevantalet på Blomsholm hade en längre tid varit sjunkande. Exempelvis undervisades 1936 endast 7 elever och när en mässlingepidemi utbröt i maj detta år beslöt man att stänga skolan till dess åtminstone fyra elever hade tillfrisknat. Men under detta år börjar en eventuell indragning av skolan i Blomsholm att kasta sin skugga framför sej. Man konstaterar att elevantalet vid årets slut kommer stanna vid den blygsamma siffran 4. Avfolkningen kring Härsjön hade gått snabbt och beräkningar visade att under de närmast följande åren skulle inga nya elever komma att börja skolan i Blomsholm. Vid utgången av år 1937 upphörde Blomsholm att fungera som skola. Lärarinnan Margareta Janzon förflyttades och bostadslägenheten uthyrdes.

Under att antal år disponerades Blomsholm av dåvarande Fattigvårdsstyrelsen, som upplät byggnaden till behövande. Skollokalen uthyrdes tidvis till Lerums Folkdansgille. Under krigsåren företogs genom Arbetslöshetskommittens försorg omfattande vedhuggning på Blomsholm för att uppvärma andra skolor i kommunen. Blomsholm fick också tjänstgöra som militärförläggning under en kort tid. Skolan användes även en period till flyktingförläggning. År 1943 beslöt Skolstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att försälja Blomsholm. Fullmäktige beslöt dock att inte försälja fastigheten utan i stället låta undersöka möjligheten att använda byggnaden för skolans eget behov. Efter att byggnaden under några år hade använts för olika ändamål beslöt man i april år 1952 att upplåta Blomsholm som ”sportstuga” åt skolan. Byggnaden bör även kunna upplåtas till ortens ungdomsföreningar kan vi med stor tillfredsställelse läsa i protokollet.

Så gick tiden fram till 1964. Den första juli träffades ett hyresavtal mellan Lerums Kommun och ”SMU i Storgöteborg”. Detta förhållande varade ett par år under vilken tid Lerum får dra det tyngsta lasset och år 1975 övertog Lerums Missionsförsamling hyresavtalet. Hyran uppgår I september 1981 inträffar det som vi så många gånger har lyckönskat varandra till. För den svindlande summan av 80 000 kronor förvärvar Lerums Missionsförsamling Blomsholm. Den gamla skolan förvandlas till församlingens scout-och friluftsgård.

Nedtecknat av Sven Flodén