Konstverk och utsmyckning

Inledning

Det har varit intressant och trevligt att genomföra uppdraget att skriva om konstverken i vår kyrka även om det tagit längre tid än vad jag beräknade. Många minnen från arbetet med planering och genomförande av nya missionskyrkan har ”dykt upp” och samtalen med konstnärerna har varit givande. Likaså minnen av barndomsvännen Stig Carlsson och hans konst och medverkan i olika arrangemang i vår kyrka. Tillkomsten av fondreliefen Brödundret och arbetsgemenskapen i ”träbröderna” har påmint om en spännande tid då Gert Andersson gjorde den slutliga utformning av träreliefen i vårt hus på Strandvägen.
Lerum i juni 2015/ Sven-Erik Aljered

Innehållsförteckning

Introduktion
Konstverk i kyrksalen

• Fondreliefen Brödundret
• Ljusbärare och ljushållare
• Ljusstakar och bolmvas
• Väven vid dopkällan
• Predikstolskläden
• Keramikserien Via Dolorosa

Övriga konstverk

• Textilväven på kyrktorget
• Akrylmålningen på kyrktorget
• Triptyken Gloria Dei i gemenskapen
• Keramikkakan i gemenskapen
• Teckningarna i studierummet
• Tavlan i studierummet
• Väven i diakonrummet

Konstnärer som utfört konstverken

Introduktion

Presentation av konstverken i Lerums missionskyrka har aktualiserats på nytt. Vissa konstverk har beskrivits i häftet Kyrkan som flyttade över vägen samt i några församlingsblad. Muntliga presentationer har skett vid enstaka tillfällen. Denna redovisning är en samlad beskrivning av konstverken i kyrkan och bygger på intervjuer, konstnärernas egna beskrivningar och personliga minnen.

Förutsättningar för konstnärlig utsmyckning i nya kyrkan
I gamla missionskyrkan fanns två konstverk som förutsattes kunna flyttas över till nya kyrkan: Keramikserien Via Dolorosa och ett predikstolskläde.

För ytterligare konstverk i nya kyrkan tillfrågades tre konstutövande församlingsmedlemmar med olika specialiteter om de ville medverka med var sitt konstverk. De fick välja yta för sina verk och Anna l. Johansson valde kyrktorget, Maj-Britt Wardal  en vägg i gemenskapen och  Gert Andersson en vägg i studierummet. Motiv och utförande fick var och en välja efter de förutsättningar som platserna medgav.

Keramikserien Via Dolorosa placerades på väggen mellan kyrksalen och gemenskapen medan predikstolsklädet fick plats i nuvarande diakonrum. En arbetsgrupp under Maj-Britt Wardals  ledning utförde nya predikstolskläden. Av entreprenören Byggnads AB V. Flodén erhölls  vid kyrkans invigning en väv  som placerade i kyrksalen  på väggen vid dopkällan. Konstverk för kyrksalens fond var då inte aktuellt.

Tillkommande konstverk

Under åren efter kyrkans invigning bearbetades frågan om konstverk i kyrksalens fond. Fondreliefen Brödundret  invigdes  fem år efter kyrkans öppnande. I kyrksalen har också tillkommit en ljusbärare samt ljusstakar och vaser på nattvardsbordet.  På kyrktorget har tillkommit akrylmålningen Det finns djup i Herrens godhet. 2011 donerade konstnär Gertrud Dalman-Herter  målningen Gud talar som nu finns i studierumet.

Konstverk i kyrksalen

Fondrelieffen Brödundret

Gert Andersson berättar följande om fondreliefen:

”Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar.”

Folksamlingen på tusentals människor behöver något att äta. En liten pojke med en tveklös tro på att Jesus kan hjälpa går fram och överlämnar korgen med bröden och fiskarna. Jesus tar brödet, tackar Gud och delar ut till folket så det räcker att mätta alla. Berättelsen om brödundret har fascinerat mig alltsedan jag hörde den första gången. Här känner jag att himmel och jord möts. I skärningspunkten mellan Guds omsorg och mänskliga, vardagliga basbehov.

Idé  och formgivning

Det finns en stark laddning i berättelsen som tilltalar mig. Idén att använda brödundret som motiv till en fondbild i den nya kyrkan tog form. Jag ville skapa en bild med ett klart, enkelt bildspråk som kunde förmedla budskapet med ett varmt, välkomnande uttryck i form, material och färg. Till kyrkans vackra tegel kändes trä väldigt rätt. En målad modell i trä presenterades för församlingen och fick ett positivt mottagande. Jag gjorde en ritning i full storlek, 2 m x 1.70 m, och därefter började arbetet med träreliefen som skedde i två steg.

Bottenplatta och ämnen

En grupp händiga entusiaster, “träbröderna” hjälptes åt att bygga en platta som bildar bakgrund och underlag för alla bildelement. Ämnen till bildens olika delar, figurer och bildelement tillverkades efter mina skisser. Fyrkantstavar av furu limmades ihop till plattor. Varje ämne monterades sedan på plats på bottenplattan.

Bildhuggeriarbete och målning

Under sommaren och hösten 1985 vidtog det konstnärliga skapandet då jag skulpterade fram bildens olika delar, pojken med korgen, Jesus med herdestaven och blommor och blader. Staven gjorde jag av rivningsvirke från den gamla missionskyrkan. Den färdiga reliefen målades med äggoljetempera. Och där stod Jesus och pojken med bröden och fiskarna på en äng i Västergötland. Också det ett under!

Fondreliefen invigdes andra advent 1985, fem år efter nya kyrkans invigning. Byggnadskommitténs ordförande Sven-Erik Aljered noterade då bl.a. att träreliefen, liksom andra delar av den nya kyrkan, utformats i gemenskapens tecken.

Ljusbärare och ljushållare

Ljusbäraren är formgiven och tillverkad av klensmeden Thomaz Ramhage, som också tillverkat samtliga ljushållare i kyrkan. Ljusbäraren har jordklotets form med Kristusljuset i centrum och överst korset, som famnar hela jorden. Ljusbäraren donerades av SMU/Equmenia som svar på behovet vid ljuständning i andakter och gudstjänster.

Ljusstakar och blomvas

Ljusstakarna liksom blomvasen på nattvardsbordet har lerumskeramikern Gunilla Fridholm skapat.

Väven vid dopkällan

Väven vid dopkällan  är utförd av Maj-Britt Wardal  som berättar att motivet är hämtat från Turkiet där en herde just tagit hand om ett nyfött lamm. Väven påminner om Jesus som den gode herden som söker det förlorade fåret tills han finner det.

Prediksstolskläden

Fem vävar– predikstolskläden– i de liturgiska färgerna vitt, violett, rött och grönt med korset i centrum hänger på predikstolens front och växlas enligt  kyrkoårets olika förutsättningar.
Den vita väven står för trons glädje, den röda för den heliga anden, den violetta för bättring och de gröna för hopp, andlig tillväxt och helgelse.
Under adventstiden hängs det violetta klädet, under jul och nyår det vita och tiden därefter ett av de gröna klädena. Under fastan fram till palmsöndagen hängs det violetta och därefter det vita. På långfredagen skall inget kläde hängas upp. På påskdagen hängs det vita klädet upp och det hänger till pingst- då det är det röda klädet som gäller. Tiden fram till domsöndagen hängs något av de gröna klädena.
I vävarna finns många kristna symboler invävda. Den röda klädnaden har ett s.k. Jerusalemskors- fem kors som symboliserar Jesu fem sår. Den röda färgen står bl.a. för martyrerna blod.  Duvan symboliserar den heliga anden, fisken står för KRISTUS. Fisken var ett bekännelsetecken för de första kristna.  St  Georgskorset finns också med – det tidigare SMU-  märket. I alla vävar är korset i centrum.
Vävarna utfördes av en grupp under ledning Maj-Britt Wardal. I gruppen ingick också Eva Andersson, Else-Marie Bernskiöld, Siv Josefsson och Gunilla Nordangård.

Keramikserien Via Dolorosa

Serien har skapats av konstnär Stig Carlsson. Serien beskriver påsktidens  smärtfyllda väg för Jesus men också hans uppståndelse. Konstnären har beskrivit de tio tavlorna på följande sätt:

Tavla 1, Nattvarden: Oro och kaos kring nattvardsbordet. Jesus har förutsagt sin offerdöd.  Petrus och Johannes lovar och bedyrar sin lojalitet. Judas har som utpekad börjat funderar över förräderiet.

Tavla 2, Judaslotten: Som lotter i tombolan, de tolv lärjungarna, med ”ödesfingret” pekande på Judas. Varför? Frågar gör även Judas genom att värja sig. Men, för honom blev det galgträd, för Jesus korsträd.

Tavla 3, Getsemane: I förtvivlad kamp, ensam om även örtagården är full av sovande lärjungar.   ”Tag denna kalk ifrån mig- om det är möjligt”.

Tavla 4, Judaskyssen: Judas är tillbaka med soldater, kyssen startar förnedringens vandring mot Golgata. Petrus drar svärd i försvar. Soldaterna är som den anonyma muren, som möjliggör våldets triumf.

Tavla 5, Barrabas eller Jesus?: Det sista stora försöket av Pilatus att rädda Jesus. Men folkets tryck  och det förutsagda,  har redan tecknat korset och dömt till död på Golgata.

Tavla 6, Pilatus tvår sina händer : För att göra sig fri och bevisa, att denne mans död är jag oskyldig till, tvår Pilatus sina händer, medan Jesus träder ut på sin vandring.

Tavla 7, Petrus förnekar Jesus : Petrus av frågor och pekande pressad till att förneka det han var fast besluten att försvara.  Individens skeppsbrott. Förnekelsen är ett faktum innan hanen gal  gång tre.

Tavla 8: Korsbäraren : Den ensamme, tyngd under sitt kors, bärande. Men också buren, medvetenheten, viljan i detta självpåtagna lidande.

Tavla 9: Korsfästelsen : Den spetsade fågeln till sitt kors. Dödens kors, med pinospik och törnekrans, men dennes upplösning i glorian, nådens sol, förvandlingen till segerkrucifix.

Tavla 10: Maria från Magdala : Solen- uppståndelsens symbol. Som filmprojektorn, visar hon på allt det underbara, det stora och fantastiska som ändå finns kvar, som skett och kan ske genom kärlekens evangelium,  som är liv, inte död.

Sven-Erik Aljered berättar följande om hur serien Via Dolorosa kom till Lerums missionskyrka:
Lerums missionsförsamling hade sitt första tillsammansläger på Örestrand 1969 och vid ett studiebesök i Stig Carlssons ateljé berättade Stig om sin konst och om keramikserien Via Dolorosa som då var ny. Några år senare ordnade Lerums konstförening, Lerums kyrka och missionsförsamlingen en gemensam aktivitet  Kontakt 72 då bl.a. keramikserien ställdes ut i Tingshuset. En av församlingens medlemmar donerade serien till församlingen och den placerades i fonden i gamla missionskyrkan.
Några år senare ordnades ännu en konstutställning i samverkan och Stig Carlsson medverkade även vid serien Kulturen i centrum då Via Dolorosa presenterades i nya kyrkan.

Övriga konstverk

På kyrktorget:

Textilväven

Den textilväv som hänger på tegelväggen vid trappan till bottenplanet är skapad av Anna l. Johansson och har titeln Härlig är jorden, härlig är Guds  himmel. I vävens nederkant är invävt första strofen i Ingemans psalm:  Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, skön är själarnas pilgrimssång.

Materialet i väven är tyg av trasmattor. Den är monterad på tyg och vid monteringen och upphängningen av väven medverkade Maj-Britt Wardal och Ulla Flodén .

Akrylmålningen

På motsatta väggen hänger en akrylmålning  gjord av Gert  Andersson.  Målningen skapades för omslaget till en skiva som församlingens körer spelade in 1979. Skivan och akvarellen har titeln Det finns djup i Herrens godhet.  Skivan såldes till förmån för nya kyrkan och fick fina recensioner.  Motivet är den gamla missionskyrkan i en pradisisk trädgård med sångare och musikanter framför.

I gemenskapen och studierummet:

Gloria Dei

Den bildväv- triptyk- som finns i gemenskapen har titeln Gloria Dei och har skapats av Maj-Britt Wardal  åren 1981-82. Vid invigningen den 6 juni 1982 berättade Maj-Britt  så här om vävarnas tillkomst och motiv och vad som inspirerat henne:
Vävarna är en lovsång till Gud – Gloria Dei/Lova Herren- som skänker oss tröst och styrka. Jag vill med dessa vävar också tacka Gud av hela mitt hjärta.
För två år sedan började jag färga varpen till vävarna. Den första väven fick jag inspiration till av min far. Jag hade förmånen att växa upp i en trädgård  bland mycket  blommor eftersom min far var trädgårdsarbetare. Dagen innan far dog sa han till mig: Du skall väva en trappa och kring den gentiana!  Jag vävde intensivt trappan, blommorna och överst en varm himmel i gult med moln som  också är änglar.

När jag började väva den väven med motivet klippor och hav använde jag skyttel i stället för gaffel. Det mörka partiet vävde jag när min bror var svårt sjuk. Då han tillfrisknade blev det lätt att väva himlen med änglavingar och ljussken- var och en kan tolka det personligt.

Den tredje väven skapades när jag upplevde människors ensamhet och svårigheter. Jag har vävt in figurer som representerar olika händelser i livet- sorg för en ung familj som mist sitt barn, en kvinnas önskningar om frihet att dansa men barnet, pastorn i predikstolen och de två översta gestalterna som är på gränsen till himlen.  Överst i väven ser vi hjälparen den heliga anden- den hjälp som vi alla behöver.

Under tiden som jag vävt har jag fått inspiration av många, bl.a. en kvinna som mig ovetande bett för mig och mitt arbete med väven. Jag har fått stöttning av församlingsmedlemmar och inspiration av biskop Bo Giertz diktsamling Trons lovsång.

Keramikkakan över serveringsluckan

Keramikens motiv är en brödkaka med kors och är gjord av Stig Carlsson som  skänkt keramiken till församlingen i samband med en utställning i kyrkan.

Teckningarna i studierummet

Gert Andersson har utfört fyra kolteckningar som illustrerar fyra yrken i bibelns vardag. De tolkar och belyser bibelordet i liknelsens eller symbolens form. Krukmakaren som formar sitt lerkärl så som han vill ha det, smeden som smider svärd till plogbillar, skördekvinnan som påminner om Jesu liknelse om sådd och skörd. Den fjärde teckningens motiv är Jesu lärjungar som fiskare .

Tavlan i studierummet

Gud talar heter målningen som utförts av Gertrud Dalman-Herter.  Gertrud berättar: Tavlan är en av tre tavlor som hon målade 2003 då hon gick igenom en svår sorgeperiod. Genom inspiration till dessa målningar- de starka motiven och sprakande färgerna – fick hon styrka och livet lyfte igen!

Gertruds inspiration till tavlorna kommer från Uppenbarelseboken. Den bibelboken innehåller många fantastiska bilder. Motivet till tavlan i studierummet är de sju änglarna som i Uppenbarelsebokens kapitel 8 och 11 blåser i sina basuner och på olika sätt beskriver den sista tidens plågor på jorden. I hela bibeln berättas om hur änglar på uppdrag av Gud förmedlar budskap till oss. Guds röst ”hörs” i bibeln, i dopet, i nattvarden och i korsets budskap, med uppståndelse som seger för oss. Gertrud vill genom sin tavla påminna oss om att änglarna har budskap från Gud till oss här och nu. Det är viktigt att vi hör Guds röst och tar till oss de tecken Gud ger- att vi vänder om och säger ja till Gud personligen och i världen i stort.

I diakonrummet:

Väven hängde i gamla missionskyrkan som predikstolskläde. Motivet är hur Jesus stillar stormen på Gensaretsjön. Båtens mast är utformad som ett kors. Väven har utförts av Inga-Karin Jonson.

Konstnärer som utfört konstverken

Gert Andersson, 1939-

Gert Andersson är född i Redbergslid i Göteborg. Han har studerat bild, grafisk formgivning och typografi vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, nuvarande HDK. Gert har arbetat med reklam, grafisk design och illustration, formgivning av bokomslag m.m. Som fri målare och tecknare är Gert i huvudsak autodidakt.

Gert har deltagit i ett flertal samlingsutställningar och har haft egna utställningar runt om i Sverige. Gert är representerad bl.a. i länets samlingar, i Lerums kommuns samlingar och på andra offentliga platser och i många privata hem.

Stig Carlsson 1932-2008

Redan som ung i Lidköping var Stig Carlsson flitig tecknare och illustrerade historiska händelser och aktualiteter. Hans första läromästare var Gunnar Nylund på Rörstrand. Efter utbildning på konstfack i Stockholm blev han formgivare på Ifö-veken i Bromölla och skapade bl.a. flera serier sanitetsporslin.
Som fri konstnär utvecklade Stig sina keramiska talanger och kombinerade med annat material som trä, spik, glas och textilier. Han har gjort många installationer i kapell, kyrkor och frikyrkor och har gjort monumentala verk i bl.a. Bromölla och Ängelholms badhus. Via Dolorosa finns i flera kyrkor, bl.a. i Rosengårdskyrkan i Helsingborg. Stigs konst finns i många hem i Lerum och i vuxenskolans lokaler. I en minnestext i Kyrkans Tidning om Stig är rubriken Segerkorsets konstnär.

Gertrud Dalman-Herter ,1937-

Gertrud Dalman- Herter föddes i Diessenhofen am Rhein i Schweiz. Hon studerade vid konstskola i Zurich/ Schaffhausen och l`Ecole des Beaux Arts i Lausanne och gick i bibelskola i Genève. 1965 började Gertrud som designer på Tilgmans keramik i Kortedala och studerade vid Göteborgs Universitet och Gerlesborgs Konstskola. Under sammalagt 24 år arbetade Gertrud som ämneslärare i bild vid olika gymnasieskolor i Göteborg.

Gertrud har utfört konstnärlig utsmyckning i kyrkor och i offentlig miljö, bl.a. kyrkfönster i Herrljunga och Jönköping. Som keramiker utförde hon en stor keramikvägg i Hultafors. Hon har haft utställningar bl.a. i sin hemstad Diessenhofen, i Lerum och i Göteborg. 2007 flyttade Gertrud till Lerum och blev då medlem i Lerums missionsförsamling.

Anna Linnéa Johansson 1909-1992

Anna L. Johansson f. Hedberg  föddes i Arvika och växte upp med vävstol, knäpphärvel och garnvinda och började som atljésömmerska i Arvika på 30-talet. Som nygift flyttade hon till Göteborg där familjebildning och mammarollen uppfyllde hennes tid. I början av 40-talet flyttade familjen till Lerum och blev verksamma i Lerums missionsförsamling. Så småningom fick Anna tid att förverkliga sin lust att sy, väva och skapa. Hon deltog i kurser men arbetade helst på sitt eget vis. Hon var aktiv i Lerums hemslöjdsförening och drev egen syatljé. Först då hon närmade sig de 70 blev hon en lokalkänd bildväverska. Hon fick internationellt erkännande genom inköp av en bildvävnad till Svenska Ambassaden i Washington och en annan vävnad till riksdagshuset på Thorbjörn Fälldins tid. Annas kristna tro inspirerade till en del vävnader, t.ex. ”Flyttfåglarna” som är en tolkning av Lydia Lithells sång, och den vävnad som hänger på kyrktorget,  ”Härlig är jorden, härlig är Guds himmel”.

Inga-Karin Jonson, 1929-2002

Inga-Karin Jonson föddes i Jonsered och utbildade sig vid HDK i Göteborg och lärde sig gobelängvävning i Frankrike. Inga-Karin har utfört många predikstolskläden och andra kyrkliga textilier. Hon har t.ex. svarat för den stora textila tavlan i Jonsereds församlingshem.

Thomaz Ramhage, 1949-

Thomaz Ramhage är född i Göteborg och är utbildad vid Högskolan för design och konsthantverk på Steneby. Han har varit verksam med klensmide i Tollered och som slöjdlärare på Orust.

Maj-Britt Wardal, 1930-

Maj-Britt Wardal  föddes i Burås i Göteborg och flyttade till Lerum 1968 och är sedan dess medlem i Lerums missionsförsamling. Maj-Britt fick sin textilutbildning vid HDK i Göteborg och blev arbetsterapeut. Under många år samarbetade Maj-Britt med textilkonstnär Inga-Karin Jonson som hade firman Våräng. Maj-Britt har utfört många textila konstverk bl. a. i Hemsjö församlingsgård.